☮
arrivederci
inte ofta jag uppdaterar numera. men måste bara säga att fyfan vad bra allt (om man bortser från vissa bagateller) är. livet alltså. önskar jag hade kunnat dela med mig mer men nu sitter jag på flygplatsen och lyfter om exakt 22 minuter, så vi hörs nån annan gång. take care, so long, xoxo, puss osv. kommer sakna vissa av er (you know who you are) så fruktansvärt sjukt oerhört förbannat kolossalt jävla mycket.
vet inte riktigt vad detta är och jag har aldrig känt såhär men jag älskar det
vettskrämd men glad.
_
här har ni en bild på min sista svenska frukost jag fixade i måndags. imorse fick jag kaffe och flingor. yeah you heard me right. flingor och kaffe. ihopblandat. i en fucking skål
lol.
sonrisas
den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om för det ekar i huvet' och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna
now and then i think of when we were together. like when you said you felt so happy you could die. i told myself that you were right for me but felt so lonely in your company. but that was love and it's an ache i still remember.
_
the real trouble with reality is that there's no background music.
it's like i really am too young to be feeling this old
godkväll kära vänner. det var då sannerligen inte igår jag skrev ett inlägg här på bloggen. har på senare tid valt att publicera andra människors citat/bilder/låtar istället eftersom jag 1) under cirkus två veckors tid legat hemma i influensa och inte haft något vettigare att komma med än ”hej idag har jag snutit ut halva hjärnan” typ 2) haft fullt upp med att agera psykolog åt både mig själv och mina vänner (påminn mig om att jag bör gå i ide nästa år i januari-februari) 3) när jag väl fått ihop en text insett att dess innehåll varit djupare än marianergraven själv (är för övrigt sjukt läskigt att det finns en punkt på jorden som är djupare än mount everest är högt) 4) inte haft något liv. på riktigt alltså. tror inte att någon i min närhet sluppit undan att höra mig säga: ”sitter seriöst hellre hemma en fredagskväll i min ensamhet med en kopp te framför en film än springer runt och fryser på stan med massa desperata dudes som gör vadsomhelst för att få sig ett lös”. och det står jag fast vid. trots att jag är hundraprocentigt medveten om att jag antingen är en tönt eller en sjuttioårig kvinna fångad i en artonårings kropp.
förresten så står det just nu en fullpackad resväska på golvet i mitt rum. japp, ni hörde rätt - lille nathan ska ännu en gång sätta sig på ett plan för att bege sig till sydligare breddgrader (thank god) denna gång med madrid som destination. men inte kommer det bli några lata dagar där inte. ska dit med min spanskaklass. gå i skolan. besöka museum. dansa flamenco. och bo hos en två år yngre spanjorska som heter paola. ja, och det är väl i princip det jag vet om henne. att hon heter paola alltså. känns bra... haha men whatever. om jag inte blir kidnappad, mördad eller uppäten av paola och hennes familj så ses vi igen om sju dagar. tills dess tycker jag att ni ska vara rädda om er själva och varandra.
un beso grande.
_
vad förvånar dig mest vad gäller mänskligheten?
- dalai lama
10:59:22
såhär glad blir jag när jag tänker på hur fina vänner jag har.
_
aj.
if you love two people at the same time, choose the second one, because if you really loved the first one you wouldn't have fallen for the second
- johnny depp
_
_
doctors say i'm the illest 'cause i'm suffering from realness, got my niggas in paris and they going gorillas
_
alltså på riktigt
vem ser ut så
_
found on tumblr
☮
well i guess sometimes i wish you were a little more predictable that i could read you just like a book for now i can only guess what's coming next by examining your timid smile and the ways of the old, old winds blowing you back 'round
wonderin'
kanske.
_
a promise is a promise, at least that's what they say. well welcome to reality where they're broken everyday
sources: unknown (eller nä okej jag vet egentligen vart jag hittade alla bilder, men ville låta lite ball som alla stora bloggare och ba: "unknown". haha oskön tjej hej! men pallade inte skriva ner alla ursprungskällor heller, så ni får helt enkelt leva med ovissheten om vart dessa bilder är funna) peace out.
_
♥
marilyn
monroe
_
wanna eat'em all up.
klockan noll sju noll noll den sextonde februari tvåtusentolv blir dessa töser bambatanter:
woop.
when everything is lonely i can be my own best friend, i get a coffee and the paper: have my own conversations, it's not something i would recommend, but it is one way to live, 'cause what is simple in the moonlight by the morning never is
livets bittra sida tycks göra sig ovanligt påmind i dessa dagar. det är så mycket som händer runtom, så mycket som händer människor jag bryr mig om. och det är jobbigt, åh. men jag tror att vi måste påminna oss själva ibland. påminna oss om att livet är en slags (berg och dal) bana man ska lyckas ta sig igenom. och längs med banan finns massa milstolpar som man måste ta sig förbi. ibland är dessa jävligt tuffa. ibland känns det nästintill omöjligt att handskas med dem. och att överhuvudtaget ta sig till andra sidan. men mitt i allt detta kämpande kan man ju åtminstone försöka påminna sig om att det är lika tufft för alla. att vi alla måste kämpa oss förbi vissa milstolpar i livet. så tänk på det nästa gång någonting känns svårt - det är svårt för oss alla. men glöm aldrig att efter regn och storm och tårar kommer solsken. http://open.spotify.com/track/22XGoIv1cLZty2A5GFu8mo
the only reason why people hold on to their memories so tightly is because memories are the only things that don't change when everyone else does
december/januari
let me kiss you hard in the pouring rain, you like your girls insane, choose your last words, this is the last time, 'cause you and i we were born to die:
människor som älskar en mer än man älskar sig själv och som skulle kunna offra allt för en
det där med familjer är så jäkla fint tycker jag. människor som liksom står en så nära att de älskar en mer än de älskar sig själva. människor som i stort sett skulle kunna göra vadsomhelst för en. jag minns en gång när jag var runt åtta år och besökte kolmårdens djurpark med min käre mor och far. under tiden vi stod där och tittade på tigrarna så frågade jag plötsligt: "vad skulle du gjort om jag trillade ner till tigrarna nu pappa?" och han svarade: "hoppat ner efter dig såklart." nu tänker förmodligen varenda en av er att det är väl en självklarhet. att en pappa vill rädda sin dotter. men det är inte det som är min poäng. jag menar bara på att det är så fint. så oerhört oerhört fint med människor som står en så nära att de skulle kunna offra allt de har - ja hela deras liv - för en. och så kommer jag ihåg en annan episod som inträffade för ungefär två år sedan då pappa nyligen hade flyttat till himmelen. jag tror att det var en vardagskväll då vi satt i bilen på väg hem från begravningsbyrån som min brorson tittade upp på mig med stora, sorgsna ögon och sa: "min pappa kan vara din pappa också om du vill." han var fyra år då och jag tror nog aldrig jag känt mig så rörd som jag kände mig i den stunden.
och idag när jag och min bror var ute och övningskörde, när vi befann oss någonstans i ett lägenhetsområde mellan några gråaktiga byggnader i ett melankoliskt vintersverige, medan vi satt där i bilen och pratade och skrattade - fullständigt skrattade från hjärtat - då tänkte jag att gud, jag är så lyckligt lottad som har honom. och min mamma, kan inte beskriva kärleken till henne. men jag hoppas verkligen att hon är medveten om hur stark hon är.
till hela min familj: jag älskar er.
_
♥
tycker att du är helt okej ändå.
